Få saker är säkra i politiken, men med stor sannolikhet kommer Skottland att bryta sig ut ur Storbritannien inom fem till tio år, med stora konsekvenser för oss här i Norden. Haven, resurserna, och ekonomin kommer att påverkas på oberäkneliga sätt.

Precis som de nordiska länderna är den Skotska ekonomin beroende av tillverkning, och av utvinning av naturresurser. Det har skapat spänningar och omställningar av den Skotska ekonomin ända sedan Thatchers tid.

Tung industri och tillverkning har fått stå tillbaka för tjänstesektorn och finanssektorn i London. Särskilt med en monetär politik som har gått ut på att göra importer billigare, så har Skottland fått se sin industri bli olönsam tack vare en hög växelkurs. Whisky som är relativ prisokänslig har växt, men lättindustri och tung industri har fått stå tillbaka.

Här i Sverige är det skogen och malmen, i Norge är det oljan och fisket, och i Skottland är det oljan och förnyelsebara energikällor. I tillägg till detta exporterar Skottland förädlat gods som whisky som baseras på lokalproducerade råvaror.

Brexit-omröstningen är bara en av faktorerna som avgör Skottlands status i framtiden. Man ska väl komma ihåg att redan in 2014 så röstade nästan hälften av Skottarna för oberoende.

Skotska nationella partiet, SNP, har sedan dess gått mycket starkt framåt i opinionen och har nästan utrotat de partier som oreserverat stöder den brittiska unionen. De partier som stödjer oberoende, som SNP och de Skotska Gröna, har växt sǻ det knakar.

I Maj 2015 ersatte Skottarna i stort sett alla nationella parlamentsledamöter med SNP-politiker. Bara från Labour-partiet avsattes 40 av 41 ledamöter. I år knuffade skottarna det tidigare dominerande Labour-partiet till tredje plats i det lokala parlamentet Holyrood.

Idag har vardera huvudpartierna Labour, de konservativa, och liberaldemokraterna en Skotsk nationell parlamentsledamot var. SNP har 54 stycken, även om man började med 56. Två har tvingats lämna partigruppen på grund av skandaler sedan valet förra året.

I opinionsmätningar väger det jämnt mellan de som vill lämna Storbritannien och de som vill stanna kvar. En TNS-undersökning som publicerades idag säger att 47 procent vill lämna, och 53 procent vill stanna kvar. Med felmarginalen i åtanke, är det i stort sett dött lopp, och hur utfallet blir i den nästan oundvikliga andra folkomröstningen beror på hur Brexit-processen går.

Tills dess är det viktigt att vi i Norden börjar fundera på hur ett Skotskt oberoende kommer att påverka oss. Världshaven i vårt närområde kommer att ritas om, en stor del av Skottarna ser till oss som inspiration för hur Skottland i framtiden kommer att se ut, och försvarspolitiken och säkerhetspolitiken kommer att präglas av ett krigserfaret folk med pacifistiska tendenser i vårt grannskap.